Lite av det onda & goda
har inte haft någon vidare lust till något i veckan, men vi har trampat på med en hel del "komma ner på jorden" d vs se vad som händer innan du gör ngt och en hel del fotgående. Mycket skog, tillsammans med våra vänner och igår tillsammans med Rebecca som kom hem en liten stund, blev en tur för att hitta lite svamp som hon kunde ta med hem till Linköping, så roligt att få umgås, nu var det länge sedan, på kvällen tog vi en tur till Linköping så hon kunde få hem en del inköp som gjordes här.
Men idag tog vi oss i kragen för lite träning, trött så in i norden, ingen större lust till något, men att träffa folk är alltid roligt. Det lyste nog verkligen antiträning om mig idag när jag kom till platsen. Att vi har en hel del problem, vet jag om, men ibland önskar jag verkligen att det bara kunde vara smärtfritt att träna, jag kan villigt erkänna att jag längtar efter känslan att gå upp, göra några övningar och att allt bara fungerar till hundra %. Men det poppar bara upp nyheter hela tiden, som man med gott mod måste ta tag i. Och vem har sagt att saker och ting ska vara smärtfritt, det är bara att se glad ut och köra på.
men väl uppe i skogen, när vi rekade, kom faktiskt den glada sidan fram, inte så där pirrande, men den fanns, och problem ska lösas, om det så ska ta hela livet, så ska det fixas.
två och två fick dom jobba idag, Theo tillsammans med Leva, ut ur bilen, satt en stund för att varva ner, och han blev lugn, mycket lugnare än vad jag trott, en bit in i skogen också, men sen började han få fatt i vittringen av oss, och då gasade han upp sig, jobb, jobb och åter jobb för att få honom fungerande. Började med markeringsarbetet, två stycken som blev helt åt he....te. Bröt och tog en paus, medans Leva jobbade, förflyttade oss och han fick en till, likadant nu....Men jag tog det lugnt och Ancki fixade biffen,(Tack guld värt) kallade in och sen fick han en ny chans, så bra jobb, en till och likadant där. jag tycker att det är så synd att det inte ska funka, för han har riktigt bra arbetsglädje, duktig markör och har väldigt lätt för att lära in nya saker, utan detta då.Nu var vi nöjda, nja inte vi utan jag Samma medicin som i Limmerhult och det tog bort sjukdomen, h'ärlig känsla att lämna området för att kasta till de andra hundarna.
Martin fick jobba med markeringar, han blev lite kär i Agnes, men som en i jaktlaget kom och pratade med oss och undrade om vi var där mycket och han ville att vi kunde hålla oss därifrån ett tag nu, för dom försöker få bort vildsvinen, som har brett ut sig. och inte vill vi förstöra för jägarna, vi vill gärna träna utan svin. Och när vi pratat färdigt hade Martin sansat sig en aning och kunde fokusera på jobbet, inga problem med grabben, han hämtade hem det han skulle och det blev en skön stund på eftermiddagen.
Då jobbar vi vidare med att försöka få bort lite skit i maskineriet innan vi tar tag i nästa fas, hoppas att tidsplanen håller.
Tack "tanter" för en härlig stund i skogen!