En skön dag

 
 
Idag har det blivit en sådan där dag som jag länge längtat efter, jag har hunnit vilat, städat, haft fika främmat, varit ute och gått i det vackra höstvädret, fotat och börjat att få upp lite foton som jag ramat in på vägarna. Tänk vad man hinner när man inte häckar framför datorn, och det beror nog mest på att mitt FB inte är som det ska, frässten är hela datorn ganska seg och då tappar jag intresset att sitta här, det går för sakta.
Men en blogg och lite bilder får han stå och tugga lite med....
 
 
 

Lite träning gör susen

det gör det verkligen, för allmänt känner jag mig som en bitter gammal kärring, hua och det går inte att få bort, har egentligen inte lust med något, bara boa in mig här hemma, och sitta framför tv:n och äta smågodis. Men hundarna måste aktiveras och att mina träningsvänner står ut med mig är ett under, eller så gör dom inte det och hör aldigt av sig mer efter de här gångerna som vi varit ute.
Idag var det ialla fall dags för lite fält ute i Gårdeby, grovplanering var gjord av oss, stadge, fotgående  i grupp innan vi skulle köra igång med en Walk up, det blev tre omgångar, tre hundar i det två första och två i den sista, två kastare i varje omgång, en som gick utmed kanten, där markeringen kunde hamna både i kanten mellan klövern och det höga torkade gräset, den andra kastaren gick helt fritt ute på klöverfältet. Blev både träning på helt öppen markeringsyta och lite mer referens mot eller i slänten till trädön. det lades även ut linjetag där hundarna hade varit så man kunde skicka tillbaka till känd plats. det var första stället, sen valde vi att ha en kastare bakom och en framför, för att träna på snabba vändningar, när purret kom och för att koncetrera hunden på kastet. Även här hade vi olika referens, en kastade i kanterna till öar och den andra rakt ut i klövern.
 
Oj vilken bra träning det blev både passivitet, stadga och markeringsjobb. Min lilleman, höll ihop väldigt bra, men visst kliar det i benen och man måste bara ta ett elller två språng till. Markeringsarbetet sköter han med MVG, och hur han får ihop det är svårt att förstå. men jobba kan han den lille skiten fast, hjärnan inte riktigt är i fas med resten av kroppen. Och visst var det en del tjafs med ingångarna men med lite hjälp, så blev det väldigt bra emellanåt, och jag märker att avlämningarna sitter så mycket bättre nu när vi jobbar på detta sättet. Jag är väldigt nöjd med dagens pass och vi kommer att jobba vidare och fokusera på att komma raka spåret in, innan vi tar tag i något annat.
sen var det dags för mig att ta tag i tygpåsarna när nästa gäng skulle ut. Lika roligt det och se sina vänners hundar jobba fint med både markeringar och linjetag, lättare att se de andras hundar när man kastar, för när man kör sin egen hund är man lite off på de andra, härliga hundar och förare som jobbar på så bra.
men uj vad trött man blir, nu var vi bara tvugna att ta en fika innan, det var dags för den avslutade Walk upen, och då var det Murtans tur, Mest markeringar, men även ett linjetag blev det, en riktigt glad storprins, som verkligen njöt av komma ut och jobba ute på fältet. Riktigt bra markeringsjobb och inte tveksam att ge sig ut, fast det var andra hundar med. Känns så himla skönt att få avsluta en härlig dag med min Murt som man verkligen vet var man har. Mina två gossar ger mig verkligen så mycket glädje och jag njuter varje sekund som vi är ute och tränar, visst ger dom mig gråa hårstrån, men vem gör väl inte det.
Tack tjejer för en som vanligt härlig dag med mycket bra träning, detta måste vi hinna med en gång till innan det blir försent.
Extra roligt var det att vi hade en lite glad Ester med oss, och vilken härlig valp, jag gillar henne verkligen! Och när man inte jobbar, då kommer man med på bild, någon fördel ska man väl ha, när man inte får vara med de stora på jobbet!
 
 
Nu blir det praliner i soffan, men med lite bättre humör!
 

Lite av det onda & goda

 
har inte haft någon vidare lust till något i veckan, men vi har trampat på med en hel del "komma ner på jorden" d vs se vad som händer innan du gör ngt och en hel del fotgående. Mycket skog, tillsammans med våra vänner och igår tillsammans med Rebecca som kom hem en liten stund, blev en tur för att hitta lite svamp som hon kunde ta med hem till Linköping, så roligt att få umgås, nu var det länge sedan, på kvällen tog vi en tur till Linköping så hon kunde få hem en del inköp som gjordes här.
 
Men idag tog vi oss i kragen för lite träning, trött så in i norden, ingen större lust till något, men att träffa folk är alltid roligt. Det lyste nog verkligen antiträning om mig idag när jag kom till platsen. Att vi har en hel del problem, vet jag om, men ibland önskar jag verkligen att det bara kunde vara smärtfritt att träna, jag kan villigt erkänna att jag längtar efter känslan att gå upp, göra några övningar och att allt bara fungerar till hundra %. Men det poppar bara upp nyheter hela tiden, som man med gott mod måste ta tag i. Och vem har sagt att saker och ting ska vara smärtfritt, det är bara att se glad ut och köra på.
men väl uppe i skogen, när vi rekade, kom faktiskt den glada sidan fram, inte så där pirrande, men den fanns, och problem ska lösas, om det så ska ta hela livet, så ska det fixas.
två och två fick dom jobba idag, Theo tillsammans med Leva, ut ur bilen, satt en stund för att varva ner, och han blev lugn, mycket lugnare än vad jag trott, en bit in i skogen också, men sen började han få fatt i vittringen av oss, och då gasade han upp sig, jobb, jobb och åter jobb för att få honom fungerande. Började med markeringsarbetet, två stycken som blev helt åt he....te. Bröt och tog en paus, medans Leva jobbade, förflyttade oss och han fick en till, likadant nu....Men jag tog det lugnt och Ancki fixade biffen,(Tack guld värt) kallade in och sen fick han en ny chans, så bra jobb, en till och likadant där. jag tycker att det är så synd att det inte ska funka, för han har riktigt bra arbetsglädje, duktig markör och har väldigt lätt för att lära in nya saker, utan detta då.Nu var vi nöjda, nja inte vi utan jag Samma medicin som i Limmerhult och det tog bort sjukdomen, h'ärlig känsla att lämna området för att kasta till de andra hundarna.
Martin fick jobba med markeringar, han blev lite kär i Agnes, men som en i jaktlaget kom och pratade med oss och undrade om vi var där mycket och han ville att vi kunde hålla oss därifrån ett tag nu, för dom försöker få bort vildsvinen, som har brett ut sig. och inte vill vi förstöra för jägarna, vi vill gärna träna utan svin. Och när vi pratat färdigt hade Martin sansat sig en aning och kunde fokusera på jobbet, inga problem med grabben, han hämtade hem det han skulle och det blev en skön stund på eftermiddagen.  
Då jobbar vi vidare med att försöka få bort lite skit i maskineriet innan vi tar tag i nästa fas, hoppas att tidsplanen håller.
Tack "tanter" för en härlig stund i skogen!