Fredag

 
Strax efter 22.00, lungt och skönt i huset, hundarna snusar, och resten av huset syns inte till. Bara jag är vaken, men borde nog sova, en lång arbetssam dag är till ända. haft en hel del på jobbet senaste dagarna, en kollega har slutat, då måste det ju avtackas, tråkigt när bra folk slutar, men så är det, man går vidare, men lite "firade" skulle det ändå bli, och jag då som är den som håller i det ätbara, blev tillfrågad om jag kunde fixa något. Smörgåstårta fick det bli, igår blev det fyllning och idag garnering! Uppskattat, jätte roligt!
Hem i en ryslig fart, huvudvärken hade förföljt mig hela dagen, en skogsrunda skulle sätta bot, nepp, och inte bad av hundar, vidare iväg till Camillas betongglädje för att fixa lite saker, och inte äns där bland alla vackra ting försvann den. hem igen, lite fix och styr , baka en liten kaka till morgon dagen, packa bilen, sen stöp jag i soffan med ett glas rött och provsmak av kakan. tror jag känner mig klar med Goldendagen, ska bara packa rosettterna imorgon och fösöka göra en make over på mig själv. Ska ialla fall bli väldigt roligt att åka upp till Sörsjön och träffa likasinade människor, jag hoppas verkligen att det kommer många! Hade tänkt att visa Martin,nybadad, trimmad och enligt mig jätte fin, men tyvärr har han lite trassel med sin ena tass, skit också! Nu laddar vi för en härlig morgondag, med en god natts sömn.
 

Så bra!!

 
Idag var det dags för höstens (GRK:östg/söderm) första samträning här i Norrköping, kan ärligt säga att efter gårdagens träningspass så var jag glad över att ingen hade anmält sitt intresse att komma. men idag hade jag ett meddelande från Ancki att hon ville komma. Lika bra att få nästa gång avklarad efter katastroffen, så jag sa okej att vi ses vid Klinga vid 17.00.
Idag tänkte jag inte göra om samma misstag som igår, att inte allt funkar och att det inte går super bra på alla träningar gör mig inget, men att känslan att allt bara var bläää, ville jag inte ha med mig hem ikväll. Direkt efter jobbet tog vi en prommis och fikade innan vi gav oss iväg. Bättre uppladdning än igår.
Väl på plats tog Ancki och jag en sväng och la upp två lite kortare träningspass åt hundarna, vi valde lite ny terräng. Det första passet innehöll, en lite kortare markering upp i en mini kulle av blåbärsris, där skulle hundarna även gå på ett linjetag senare, sen två lite längre markeringar på mer eller mindre ett kallhygge, med en del kvarglömda träd, lite buskar, ormbunkar och torkat brunt gräs. Dit skulle de gå två gånger, den första valde vi att gå fram en bit för det var en liten, liten uppförs luta, men den andra tog vi några steg bakåt, för att hundarna skulle få en annan bild. Till andra passet planerade vi hörselmarkeringar in i skogen, en perfekt kulle som de skulle ta sig över och där nere i svackan stog kastaren och kastade.
Theo hade hållt sig lugn i bilen så han fick börja, en liten uppvärmning och så en transport som var mycket lugnare än i går, redan här märktes att jag hade en annan hund med mig. Vi började med den kortare markeringen som landade mitt på mini kullen, kanon, för där fick Theo jobba för att hitta den, han höll sig hela tiden nära, och så direkt in till mig. Pusst! vilken känsla, Ancki förflyttade sig til nästa markering och vi flyttade fram och så var vi redo, kanon jobb, raka spåret på och direkt in igen, sen vände vi tillbaka till linjetaget, här har vi lite problem, väldigt svårt att gå ut när kastaren har flyttat sig, först rakt, sen en böj till vänster mot Ancki, men stopp, inte så såg det ut som Theo tänkte, och så ner och hämta linjetaget, inget bra linjetag, men ändå såg det ut, som om min matte säger att jag ska dit, då är det dit. Flyttade bak ett par steg för att få ännu en lång markering på samma plats, och även denna var så super, duper. Valde att sätta honom på sitt stanna kvar och gick och la ut linjetaget igen för att göra om, och nu direkt ut, fast Ancki rörde på sig där ute. Japp detta var verkligen skillnad, idag är en anna dag...
Lite vila i bilen, medans Agnes körde, Theo riktigt duktig tills störning av svampplockare dök upp, tanken var att han nu hade jobbat klart. men när vi satt oss och tog en fika och pratde igenom övningarna, då han sig ner och kopplande av. Så en gång till och bort mot de planerade hörselmarkeringarna, idag var första gången som han var väldigt sansad när han kom ut andra gången, gick väldigt fint bort mot övningen. Den första spikade han, men blev lite distraherad på hemvägen, någon meter från mig kom något i näsan. På den andra, som vi byte kasthåll på, var han lite ofokuserad när markeringen gick så han drog ivägen lite för långt, innan han fick den, den gjordes om, och han spikade den, men stannade till och kollade in Ancki, men sen raka vägen direkt till mig.
Är så super nöjd med dagens träning, visst inte helt perfekt, men känslan var så bra och vissa saker tränar vi på och de blir mycket bättre med tiden. Måste också få säga att Agnes är en riktig Pärla, är så roligt att se hur bra hon blivit, och jag vet ju hur Ancki har kämpat, vilken skillnad, vilka framsteg, fullfart, fokus och så rätt!
 
Murtan som inte är hundra i sin tass fick vila sig i form, jag hoppas att det räcker och att vi slipper vetten....Och så hoppas jag att han blir bra tills på lördag, hade planerat att visa honom på Goldendagen, skulle bli så roligt, är över ett år sedan vi var ute och försökte att se snygga ut tillsammans! men har man lovat att han ska slippa, då har man lovat!
 
 

Skitträning

Är just vad vi haft idag! Jag tror att jag gjort alla fel som ma kan göra på en gång. Är så satans arg på mig själv att jag inte lyssnar lite bättre på magkänslan. men alltid lär man sig något.
En kort resumé, dålig förberedelse redan här hemma, iväg mot Gårdeby med ett kort stopp för att fixa lite grejer. Kö i den förfannade staden, men vi kom fram, ut med hundarna, rastas och få röra på sig....
Upp mot träningsstället, fält. redan i bilen har jag en riktigt upprörd kille, vartefter får han komma ut, inget funkar, visst kan han springa, men det ska ju hända lite annat också! Det är bra att bryta ihop och komma igen! Allt var väl inte helt ur funktion, men de få bra saker druknar i allt som inte funkade. Men den som lever han lär och snart är vi på`t igen, med en erfarenhet rikare!