Ack Värmland du sköna!

 
I lördags drog jag och Sky iväg till Niklasdam, i Värmland, WT var på programmet. Målet var att gå ett i höst, och just nu i slutet kändes det rätt bra att åka iväg. Noggrann uppladdning i veckan, med både träning för huvud och kropp.
Vi fick starta på ruta tre som var en enkelmarkering i platåer uppför. Kastaren står längre upp och dummien landar nedanför på första platån. Här får vi 18 poäng. Vi går i grupper och väntar in resten av gruppen innan vi tar en promenad till ruta 4, lite väntan.
En lång enkelmarkering i "sankmark" typ, bredvid en liten "sjö", finns pölar av vatten på vägen, rakt ut, blir inte stor, och finner den riktigt snabbt 17 poäng, jag tycker han är lite seg på invägen, tycker han försöker hitta bättre väg, och lägger på några inkallningssignaler.
 
Vi tar en fika efteråt, och väntar in gruppen, för att gå vidare till ruta 5. En enkelmarkering ner i en stor grop eller kalla det liten dal. med vatten på höger sida, våran markering går åt vänster, hunden ska ner, över några nerfallna träd och så upp på en liten "kulle" eller backe. Sky drar åt höger, oj då tänker jag, han missa den här, men dra sedan åt vänster, och spikar, 18 poäng, inte okej tycker jag att välja väg, han är inte så glad i att hoppa, jag funderar mycket på hur tusan han, hann tänka ut den här vägen, tror vi ska träna hinder i vägen. Ja med Sky blir det aldrig som vanligt, han bjuder på överraskningar.
 
Mot ruta 1 och jag kände mig riktigt nöjd med dagen, här var det en enkelmarkering på fält, han tar bra väg, men övermarkerar, kommer in snabbt i området och ligger i en stund innan han hittar den, jag är glad att han inte får för mycket ben och letar fint i bra tempo, vid avlämningen får jag håll i händerna och dummien smiter, 12 poäng.
Blir lite väntan innan vi får gå in i ruta 2 som är våran sista ruta, jag känner mig riktigt nöjd och avslappnad, vi fikar lite till och Sky tar det också lugnt. På ruta två är det en enkelmarkering ner mot "sjön" dummien hamnar ca 2 meter ut.  Vi går fram, kopplar loss, skottet går, domaren ska klappa mig på axeln, där går Sky, spikar markeringen och snabbt in....En sekund till sa domaren, och såklart blir det så där bra. Vad är en bal på slottet? Detta tar jag på mig själv, blev för avslappnad och antagligen för nöjd, det går inte när man har världens bästa Pallevante med sig. Men jag är så jäkla nöjd och känner att vi är på väg, där vi aldrig har varit. Känns så skönt att gå med denna känsla in i vintertider. Rutorna var riktigt kluriga och olika, de passade oss perfekt. Jag grämer mig faktiskt en hel del ...tänk om inte fanns, men jag tar med mig känslan och jobbar vidare mot en ny säsong med min fantastiska roliga hund. För hur det än är , så gillar jag paketet, jag gillar hans personlighet, lite mer finess och den kommer när det är moget!
Värmland besöker vi gärna igen!
 
Och som grädde på moset hade vi härligt sällskap, tack för det Pia!
 
 

När jag tänker jakt...

 
hur tänker jag då? I dessa jakttider, stöter man på div trådar i sociala medier, om både det ena och andra. Intressant att se vad erfarna skyttar och hundförare tycker. Hur det än är är en praktiskt jakt så mycket annorlunda än ett B-prov eller en helt vanlig träning. 
 
 
Jag har haft förmånen att få gå med på några jakter under några år, både med hund och utan hund. Och under dessa jakter har jag lärt mig en hel del, det har varit rätt olika jakter, stora och små.
 
 
Att gå med i drev eller som "praktikant" har gett mig kunskap, som jag antagligen inte hade fått om jag hade gått med som odinarie apportör, att kunna bara stå och bestämma att inte hämta. Dessa jakter är guldvärt, för varje gång har jag fått ett annat synssätt. jag har lärt mig att se hur fåglarna är träffade, men antagligen behövs det flera gånger att lära. 
 
 
Och ibland kommer det in en eller annan fågel som är skammad, då måste man behärska ett bra sätt att ge den ett värdigt slut.
 
Ja det är inte bara att ge sig ut och apportera, och för mig har det varit en resa under några år, där jag sett och lärt och även har vi fått prova, under lugna förhållande, och att hämta en fågel på ett eftersök, både välskjutna och skammade. Känner jag mig färdig, absolut inte. Jag kan bara känna att jag är lycklig lottad som har erfarna vänner som har gett oss en liten inblick i detta. Ja, hur tänker jag nu? Att skynda långsamt och att vi fått prova är inte fy skam, och att jag fått en inblick vad det handlar om i lugnt tempo är så fint. Inte kan vi kasta oss ut nu, finns så mycket mer att lära. 

Ibland tänker vi olika och ibland lika

Här är vi inte på samma plan, jag tänker dekoration, Sky tänker den ska vi döda ;)
 
Här är vi igen i samma tanke, guldhund, mot den den vackra hösten!