Att se möjligheterna

Att titta i bakspegeln är inte helt fel, men att fastna i problemen är inte rätt. I år har vi haft en nystart på många vis, från av att totalt lägga av till att faktiskt vilja fortsätta. I helgen provade vi att starta B-prov, ganska läskigt faktiskt, men inte dog jag! Samma hund hemma. Vem vill ha en nolla? Ingen, men nu blev det så och för dagarna var vi inte bättre. Och Sky var den hund som han är när inte matte ställer upp, man kan se det på olika sätt, men efter många tankar och goda samtal, så är jag helt klar med att utan att få ner honom i rätt sinnes stämning så har vi inget på prov att göra! Han kommer lätt att klara av att göra ett prov i vilken sinnes  stämning som helst, men aldrig med gott resultat. Om jag visste det jag visste idag om min hund, när vi startade våran karriär, då hade jag sluppit alla värdelös känslor, men att lära och gå vidare är inte fel heller. Att träna stadga i grupp med en hund som går igång på rörelser är idiotiskt, att kasta mer och mer fast man inte hämtar är skit ! Att tvinga sin hund till olika saker skapar ingen god relation för det och  lära sin hund är två olika saker! Min hund var inte obildbar, jag var ingen dålig hundförare, jag hade inte kunskapen, utan tränade min hund som alla andra tränade sin hund. Inte kunde jag tro fast varnings klockorna ringde att det var så här!  Antagligen går inte allt att ställa till rätta, men jag hoppas att det mesta går att fixa. Och jag har en fantastiskt hund som faktiskt vill och gillar att jobba fortfarande. Och jag ska räta på ryggen, slappna av, och träna min hund!
Tack för bilderna Ancki