Man blir bara varm i hjärtat

av de här två grabbarna!

Veckorna bara rusar iväg, men ändå är det fem veckor kvar till semestern. Just nu är jag skit trött på att jobba, vi har rätt stökigt på jobbet, med renoveringar som pågår, är så glad att jag bara jobbar 75%. Grabbarna och jag ser till att gå härliga skogspromenader på eftermiddagarna, vi trivs i skog och mark. Den riktiga värmen har inte riktigt infunnit sig och man får stå ut med en och annan regnskur, men vad gör det när man har två gyllene med sig som lyser upp tillvaron.
 
 
Martin mår prima, han är min ständiga följeslagare i vårt och torrt, nu när han är en pigg 10-åring och kan fortfarande hänga med på det mesta. Men vi har slutat att träna, och mycket för att hans tass ska hålla i vardagen. Jag tror att han är rätt nöjd med livet ialla fall. Han får åldras i lugn och ro. Och vem vill inte det?
 
 
Och så har vi den här lille pallevanten som börjar bli en reslig yngling på 21.6 kg. Än så länge är allt frid och fröjd, har fått ännu en följeslagare på  hemmaplan och ute i skogen. Där jag är, är Sky.
När man är 6 månader och lite till, är man ju inte stor, men livet bjuder på mycket och han har en stor aptit på det, på ett härligt sätt. Det mesta av den vakna tiden lär vi oss saker och kopplar av.
Jag tycker att vi har fått en bra balans på träningen, och inte rusa fram och blanda för mycket. Allt som vi tar oss för har en mening. Jag tycker att signalerna är bra, nu gäller det att hålla de i liv på ett sunt sätt, inte blanda och ge, utan fortätta att bygga. Följsamheten är bra där vi är nu med den, vi tar korta stunder med fotgående både nu och då. Stadgeträningen har gått super och likaså linjetagen. Vi leker en himla massa och stärker vår relation, livet leker ! Finns en hel del att träna på, och än så länge är de korta pass, men det går framåt av bara den. Jag är väldigt förundrad hur fort saker bara fungerar, jag njuter och gjädjs över att ha en pallevante som är lugn och harmonisk vid min sida. Vi får även in lite annan träning av bara farten, ligga kvar i bilen, inte alltid man kan komma ut. Passivitet, när matten står och pratar med grannarna. Nytt för mig med just Sky är att jag tänker ett steg till. Svårt, men det ska nog snart sitta i ryggmärgen, men vansinnigt kul. Att träna utan att träna!  Det är över ett år sedan jag tränade ordentligt med hund, och det ska bli så skoj när vi väl kommer igng, men nu njuter vi av den stunden vi är för i veckan tänkte jag just på att månaderna går för fort, vips så är vi i ett års åldern....