Gyllenliv

sdags

 

Då var det dags för träning igen. Idag var det åter igen dags för ny plats, Auroraparken i Hult. En hel del möjligheter till olika övningar på en liten yta och så kan man ha bilarna på lagom avstånd. Även idag var det fokus på stadga och att komma rakt in för minimannen och för martins del är det bara glädje.

Vi började med olika markeringar, jag började med båda grabbarna med enkelmarkering på en stig, lite lagom uppvärmning, för att sedan få en markering från stigen in i ormbunkar, över en "å" och upp en bit i terräng med träd, inga problem att markera för någon av gossarna, men Theo ville gärna ta ett litet varv nere i "ån", plaska är skoj, men på andra och tredje gick det bättre. Sen iväg en bit på stigen för att få en markering på höjden, vägen upp var som en gräsbeväxt stig, nedslaget en aning dolt. Här blev Theo en aning lätt i rumpan, jobigt när man inte har full koll på dummien lena fick ta upp den coh då gick det mycket bättre. Vi avslutade även med ett linjetag på samma ställe. Bra jobbat av gossarna, Martin fick även ett linjetag på stigen som vi kommit på som avslutning.

Tjejernas tur och sedan fikapaus, lena bjöd på choklad och hallonmouse tårta, riktigt gofika, som smakade underbart.

Avslutningsvis fick hundarna både markeringar och linjetag i skidbacken, det fanns fina stigar där som någon hade fixat till. Vid varje dummies så ökade vi avståndet, och även byte ställe. Theo fick endast jobba på det första stället och han fick markering innan linjetaget på alla sina nedslagsplatser. Mycket bra jobb, solen låg på så han blev väldigt varm, men slår man ner på tempot så kanske man inte håller på att koka över. martin hade svårt med att gå ut på den andra linjetaget, hmmm, han ville till höger och till vänster men inte dit jag ville, antagligen trodde han inte på mig som han hade varit där två gånger.

 

Jag är riktigt nöjd med hur mina prinsar jobbar, idag var Martin lite mer på G, men han gjorde ett mycket bra arbete. Nja lite lätt i gumpen, men hellre det än att han segar ihop. För nu gäller det att behålla glädjen och motivationen.

Theo, är riktig arbetsmyra, gillar det där med dummiesar, jag är nöjd med stadgan som jag varierar lite, långa stunder, korta stunder och tar upp om han inte sitter tills jag ger kommando, väldigt lätt att få tillbaka och det är skönt. Ingångarna är väldigt bra, men han har en löst grep, det ska gå undan att få upp dummien så den hänger och slänger oftst och så ska det gå snabbt, så ibland är liksom dummien några meter innan mig, får fundera på hur vi ska lösa det. Sen är det ju en hel del problem när någon annan jobbat innan, då måste man ta en sväng och bara se om någon kan ha glömt något, mycket onödigt spring som man ksnske kan spara till annat. Men en underbart härlig hund är han ialla fall, som ajg måste se upp med, här gäller det och ha ordning på matten för om jag liksom smyger ner en dummies som han hämtat bakom mig som igår när jag inte hade några fickor att lägga dom i, då registrerar han det och då kanske man ska ta den också, himla kille att ha koll på allt den där Theo! Skönt även att se att Martin blir mer och mer på G, lite mindre mat och mation och en massa kärlek kan göra susen! Nu kör vi det ryker ett tag medans det finns gnista hos matten. Nu fattas det bara en sak och det är semester.