Gyllenliv

I morse ringde jag Norsholm och ville boka en tid hos Arne, vi var ju där i mitten av januari när Theo var halt sist, men då var väntetiden för ett besök hos Arne nästan två veckor. Då ville jag inte vänta för jag visste inte vad det var för fel på Theo, så det fick bli en annan vett. Då blev han både undersökt och röntgad, och hältan var pg a "växtvärk", vet att det inte heter så, men jag kan inte stava till P-ordet. Det som jag var mest nervös över var att det skulle vara ngt med höfterna, men det var det inte, så skönt! Vila och lite omsorg ett tag och så var han sitt vanliga jag igen. Men nu i helgen kom det tillbaka och jag bestämde mig att jag ville att även Arne skulle ta sig en titt, tänkte att nu kan jag vänta för jag vet vad det är. Men dröm om förvåning fick en tid redan idag. Vi åkte dit och Arne gjorde en grundlig undersökning och vi fick samma diagnos även idag, nu är vi lugna igen. Skönt att det är något övergående, och vi kan ju leva, men inte vara helt galna. Svårt att få Theo att förstå att man inte behöver gå i 200 hela tiden, men det ska gå, mycket hjärnjympa blir det, men sen måste man få pysa ut lite också.
Jag kan i ofs  förstå att han har lite ont, när vi var där sist stannade vågen på 27 kg, idag stannade den på 30.8 kg.... Och inte för att han hade blivit tjock, utan för att han hade vuxit, för hullet var helt perfekt tyckte Arne. Nu ska vi se till att bli bra i lugn och ro, njuta av vänner, sol och den nalkade våren!